Under årets första sex månader har närmare 8 000 personer valt att gå med i någon av Sveriges 24 a-kassor. Det totala medlemsantalet uppgår nu till över 3 980 000, vilket är en ny rekordnotering. Ökningen är särskilt tydlig under det andra kvartalet, då drygt 5 000 nya medlemmar anslöt sig – dubbelt så många som under årets första kvartal.
Bakgrunden till den stigande medlemstillströmningen är en fortsatt osäker arbetsmarknad. Arbetslösheten i Sverige ligger kvar på en hög nivå, samtidigt som varsel och uppsägningar fortsätter inom flera sektorer.
– Ju tidigare man blir medlem i a-kassan, desto bättre – helst innan det man inte vill ska hända sker, säger Johan Ahlgren, kommunikationschef i Sveriges a-kassor, i ett pressmeddelande.
Medlemstillväxten skiljer sig dock åt mellan de olika a-kassorna. Vissa kassor, särskilt inom branscher som drabbats hårdare av lågkonjunkturen, har till och med sett ett minskat antal medlemmar. Om personer byter bransch kan de också flytta sitt medlemskap till en ny a-kassa.
Störst procentuell ökning under årets första halvår har Livsmedelsarbetarnas a-kassa (+3,91 %), Alfa-kassan (+2,26 %), Sveriges arbetares a-kassa (+2,22 %), Sekos a-kassa (+1,27 %) och Akademikernas a-kassa (+0,98 %).
Akademikernas a-kassa är den största med 795 044 medlemmar, följt av Unionens a-kassa (758 058) och Kommunals a-kassa (597 200). Totalt är sju av tio svenskar medlemmar i en a-kassa.
Som medlem i a-kassan kan man vid arbetslöshet få upp till 80 procent av sin tidigare lön i ersättning, med ett tak på 26 400 kronor per månad före skatt. Den som inte är medlem kan få en grundersättning på upp till 11 220 kronor i månaden. Från och med den 1 oktober 2025 införs en ny arbetslöshetsförsäkring där ersättningen baseras på inkomst istället för arbetad tid.
Denna artikel har skrivits med stöd av AI.
