Vid utgången av juni 2025 uppgick den totala svenska skulden i räntebärande värdepapper till 9 556 miljarder kronor. Det innebär en ökning med 74 miljarder kronor jämfört med maj, enligt Statistiska centralbyrån.
Obligationer utgör den största delen av skulden, med 80 procent, medan penningmarknadsinstrument står för resterande 20 procent. Under juni ökade båda dessa kategorier, med 57 respektive 18 miljarder kronor.
Den största förändringen noterades i skulder denominerade i utländsk valuta, som ökade med 146 miljarder kronor. Samtidigt minskade skulden i svenska kronor med 71 miljarder kronor.
Den årliga tillväxttakten för den totala värdepappersskulden var minus 0,9 procent i juni, vilket är en förbättring med 2,2 procentenheter jämfört med maj.
Monetära finansinstitut stod för den största ökningen av skulden under månaden, med 55 miljarder kronor. Även staten, via Riksgäldskontoret, ökade sin skuld med 43 miljarder kronor. Däremot minskade Sveriges Riksbank sin skuld med 52 miljarder kronor.
Totalt uppgår värdet av värdepapper som förfaller inom sex månader till 1 795 miljarder kronor, exklusive Riksbankens certifikat. Av dessa är 68 procent i utländsk valuta, och monetära finansinstitut står för 69 procent av det totala beloppet som förfaller inom perioden.
Gröna värdepapper, som finansierar miljö- och klimatsatsningar, ökade till 956 miljarder kronor i juni, en uppgång med 5 miljarder kronor. Den icke-finansiella sektorn stod för den största ökningen, med 7 miljarder kronor. Monetära finansinstitut är fortsatt den största utgivaren av gröna värdepapper, med 430 miljarder kronor, medan kommuner och regioner har den största andelen gröna papper i förhållande till sin totala skuld, på 37 procent.
– Ökningen i skulden beror framför allt på en ökad upplåning i värdepapper denominerade i utländsk valuta, där monetära finansinstitut stod för den största ökningen, säger Beri Tekes, ekonom på värdepapperssektionen på SCB.
Denna artikel har skrivits med stöd av AI.